Fil.lic. universitetslektor
BO GRÖNHOLM:
ÅBO I NORDEN NU
SENASTE höst deltog Abo som
turiststad i Köpenhamn i en stor­
satsning på nordisk turism —
Nordisk reisemarked 80 — som en
m otvikt till m assturismen söderut.
Det är ingalunda så lätt att i ett
kallt och ofta rätt fuktigt klim at
konkurrera med söders sol. Det
viktigaste i den nordiska turismen
är dock enligt min mening den
rätta inställningen till en levande
nordism . Abo stad har i tiden
spelat en viktig roll i utbytet mel­
lan de nordiska länderna, Abo har
varit en inkörsport för de kultur­
ström ningar som småningom sökt
sig in över landet västerifrån. Abo
akademi, dess professorer och lä­
rare, mäktiga män i riket som vis­
tats kortare eller längre tid i Fin­
land — alla har de lämnat sina
fotspår i vår stad. Det är inte en­
dast i lokalpatriotisk självhävdelse
åboborna kan slå sig för bröstet
med påpekanden om att "vi var
först med det i Abo” . Det är ett
faktum att här fanns de första
bestående
grundstenarna
inom
skolväsen,
kyrka,
handel och
mycket mer.
DET finns mycket som vittnar
om nordisk sam hörighet under
den 750 åriga epok staden upplevt
till dags dato, till den dag då vi
firar ett slags 750 års kulturjubi­
leum för hela Finland. Festen är
inte bara Abo stads jubileum , den
om fattar hela landet, och sam ti­
digt är det en påminnelse om att
staden fortfarande har en viktig
plats i den nordiska gemenska­
pen.
• Abo och Göteborgs vänskapsstaty "N är vänskapsbanden knytes” av­
täcktes den 9. 5. 1955 i Göteborgs centrum vid Näckrosdammens strand.
Abo stad beställde statyn av sin ”egen son” W äinö Aaltonen för att på­
m inna kom m ande släktled om tvä städers unika vänskap. En kopia av
statyn står i Abo fram för konserthuset.
Bo Grönholm
DEN sam ling för nordisk turism
som jag nämnde om i början, har
sin givna betydelse inte enbart
som turistreklam och marknadsfö­
ring. Sam tidigt är det en välbe­
hövlig påminnelse om att vi inte
får glöm m a naboländerna, de län­
der där livet och åskådningssättet
i så hög grad liknar vårt eget.
ABO stad har inte heller i sena­
re tid glöm t sina vänner och frän-
der. Krigsårens händelser väckte
en hjälpverksamhet och samar­
betsvilja som under lättare tider
ibland varit svår att uppbringa.
Vänortsverksamheten kom tidigt i
aång,
Bergen,
Göteborg
och
Århus var de första och officiellt
kom verksamheten att få godkän­
da form er år 1946. Pohjola-Norden
har en av sina största lokalavdel­
ningar i Åbo och bland föreningar
med nordiskt samarbete på sitt
program är Göteborgsföreningen
en av de mest aktiva.
MEN i år är det jubileum sår och
vad gör man då för att intensifiera
verksamheten just på det internor-
diska
planet?
Har
Abo
nu
m öjlighet att träda fram som en
uppbärare av det nordiska samar­
betet och bryta en lans för väns­
kap, samförstånd och utbyte mel­
lan städer och kom m uner i Nor­
den? Abo stad och dess förtroen­
deorgan, föreningar och privatper­
soner är förvisso ej overksamma.
Må här nämnas endast några
exempel. Samarbetet mellan de
nordiska vänorterna har på initiativ
av Pohjola-Norden utkristalliserats
till en om fattande lägerskoleverk-
samhet där elever från de olika
vänorterna har m öjlighet att under
några, alltför få, dagar arbeta till­
sammans med sina nordiska brö­
der och systrar. Lägerskolan som
i Abo hållit till på Eriksgården och
därtill gjort flera exkursioner i sta­
den och dess omgivningan funge­
rar även inkommande sommar.
Även för de äldre finns det m öj­
ligheter till umgänge. Pohjola-
Norden-avdelningen i Abo arran­
gerar en större Nordenträff i Abo
tredje veckoslutet i juni. Meningen
är att turiststatistiken skall för­
bättras avsevärt med gäster från
Arhus,
Bergen och Göteborg.
Aboborna bjuder på 750 års jubi-
leumsprogram och tillsam m ans
med lokalavdelningarna i granns­
kapet skall ordnas samkväm. Från
Göteborg och Arhus har man re­
dan aviserat ett rikligt deltagande.
Nordenprogrammet följes sedan
upp på hösten med ett semina­
rium . Fogar man till detta Göte­
borgsföreningens aktiviteter under
hela jubileum såret torde en rätt
livlig verksamhet kunna bokföras.
NORDENFÖRENINGARNA dis­
kuterade för en tid sedan en idé
som ibland varit nära att förverkli­
gas men som åtm instone för
Abos del ej ännu slagit ut i blom,
nämligen vänskoletanken.
Det förslag som väckts, är att
olika skolor på de skilda vänorter­
na skulle få en vänskola i ett an­
nat nordiskt land och kontinuerligt
utbyta material, film er, bilder,
elevtidningar,
magnetofonband
med hälsningar osv. På detta sätt
skulle tanken på en levande nor­
dism inrotas redan på ett tidigt
stadium för att senare utvecklas
till ett sätt att leva i kontakt med
grannländernas folk.
INLEDNINGEN till denna nor­
diska Aboöversikt behandlade as­
pekter på turism en inom Norden,
och det är här det kanske börjar
hända mest redan inom en snar
fram tid.
En hastig blick på evenemangs-
kalendern för jubileum såret visar
en m ångfald av nordiska kongres­
ser, symposier, m öten och sam ­
mankomster av de mest skiftande
slag. Abo är i dag en sam lings­
punkt för nordborna och kontak­
terna finns på nästan alla samhäl­
lets områden.
MELLAN de olika guideförenin­
garna i Norden existerar sedan
länge ett intim t samarbete. Abo
guideklubb rf. har tagit initiativ till
ett
kontaktsem inarium
NORD­
KONTAKT 79, vilket med benäget
bistånd från staden och Centralen
för turistfräm jandet inleder turist­
guidernas 750 års firande 6—7 ap­
ril. Seminariet behandlar aktuella
frågor inom turism en i Norden och
Abo stad kommer att presenteras
bl.a. av statsarkeolog Carl Jacob
Gardberg och professor Oscar
Nikula i form av olika föredrag.
NÄSTAN sam tiaigt arrangerar
International Guides' Club sin års­
konferens i Abo med deltagare i
huvudsak från de nordiska länder­
na. Också här komm er internor-
diska turistproblem att debatteras
i två dagars tid. Aboguiderna är
stolta över att kunna stå värdar
för sina kolleger och turistnäm n­
dens förhoppning är att sam tidigt
kunna göra turismbalansen ännu
mer positiv och sam tidigt befästa
bilden av Abo i det nordiska med­
vetandet. Inte bara som porten
västerifrån utan även som ett i
högsta grad levande, m inst 750
årigt minnesmärke över kulturer
som förenas. Den nordiska kultur­
vaggan.
TURUN kaupunki on 750 vuoden
historiansa aikana ollut tärkeänä
pohjoism aisen kulttuurin tulosata-
mana. Täällä kauppatiet ovat yhty­
neet, tänne koululaitoksen, kirkon
ja
kaupan
ensimm äiset
tär­
keät
peruskirvet
on
laskettu.
Turun akatemian perustaminen toi
mukanaan
m erkkim iehiä,
jotka
kaikki ovat jättäneet jälkensä Tur­
kuun. Turun rooli on ollut tärkeä
pohjoism aisen
yhtenäisyyden,
kulttuurin ja kanssakäymisen ke­
hityksessä. M eille suom alaisille
tämä yhteys pohjoism aihin on eri­
tyisen tärkeä, nämä naapurimaat
eroavat niin vähän omasta kult­
tuuristam m e ja elintavoistam m e,
että kanssakäyminen on m ahdolli­
nen ilman suuria uhrauksia ja
ponnistuksia.
TÄMÄN on Turun kaupunki o i­
valtanut jo kauan sitten, näkyvinä
osoituksina ovat ystävyyskaupun­
kimme, joista ensim mäiset olivat
Bergen, Göteborg ja Ärhus. Entä
tänään, vieläkö on Turku mukana
rakentamassa yhteistyötä ja -ym ­
märrystä. Voidaan vastata, kyllä.
Pohjola-Norden -yhdistyksen to i­
m inta on m onipuolinen, m ainitta­
koon
muutam ina
esimerkkeinä
vain
leirikoulutoim inta,
joka
Turussa on vireää myös tulevana
kesänä. Nuoret saavat tutustua
naapurimaiden koululaisiin ja sa­
malla kaupunkimme historiaan.
NIINIKÄÄN Pohjola-Norden jär­
jestää Turussa laajamittaisen ys-
tävyyskaupunkikokoontum isen
Turun kaupungin 750-vuotisjuhla-
vuoden merkeissä kesäkuun kol­
mantena viikonloppuna. Osanotta­
jia on odotettavissa kaikista ystä­
vyyskaupungeistamm e
sankoin
joukoin.
YSTÄVYYSKOULU-ajatus on ke­
hittym ässä ja tarkoituksena on et­
tä turkulaiset koulut saisivat ystä­
vyyskaupungeista ystävyyskoulun­
sa, jonka kanssa oltaisiin jatku­
vassa yhteydessä.
MATKAILU lähentää kansoja —
tämän totuuden on Turun kaupun­
ki m atkailukaupunkina oivaltanut.
Turun kaupunki on monella tavoin
kongressi-, konferenssi- ja ko-
kousm atkaiiun
pohjoism aisena
keskuksena
mukana
kuvassa.
Tämän juhlavuoden aikana tapah­
tum akalenterin sivuilta löytyy m itä
m oninaisim pia kokouksia.
Tuuli
matkailu-
sihteeriksi
Turun kaupungin m atkailusih-
teeriksi kaupunginhallitus on va­
linnut hum.kand. Rainer Olavi
Tuulen,
joka
on
syntynyt
25.8.1931. Tuuli toim ii nykyisin
Porvoon m atkailuopiston lehtorina
ja ryhtyy hoitamaan Turun kau­
pungin
m atkailusihteerin
virkaa
15. 5. 1979.
Tuuli on aikaisem m in toim inut
mm.
kielten opettajana Turun
klassillisessa lyseossa ja Turun
Iltaoppikoulussa, Turun kaupungin
kauppakoulussa m atkatoim istovir-
kailijakurssien ohjaajana ja opet­
tajana, Varsinais-Suomen Matkailu
Oy:n
toim itusjohtajana,
Finska
Turistbyrån
m atkailutiedotustoi-
m iston toim istopäällikkönä Tuk­
holmassa, Kauppa- ja teollisuus­
m inisteriön kauppaosaston m at­
kailutoim iston tilapäisenä tarkas­
tajana, M atkailun edistäm iskes­
kuksen
koulutuspäällikkönä
ja
Varsinais-Suomen
M atkailuyhdis­
tyksen toim innanjohtajana. □
TURUN
kaupunki osti viim e
vuonna taidekokoelm iinsa ja W äi­
nö Aaltosen m useon nykytaiteen
kokoelm iin yhteensä 101 taide­
teosta, jotka olivat tam m ikuun
ajan esillä W äinö Aaltosen mu­
seossa. Kaupungin kokoelm iin os­
tetut teokset sijo ite ttiin pääasias­
sa kouluihin. Kaupunginhallituk­
sen istuntosaliin sijo ite ttiin Eeva
Renvallin
kuvakudos
Auringon
nousu.
Viim e vuoden huhtikuussa pal­
jastettiin llpoisten koulun kirjas­
tossa Jarkko Rothin reliefi Kim al­
lus ja toukokuussa Turun Säästö­
pankin
Hämeenkadun
konttorin
edustalle V iljo Mäkisen graniitti­
nen Kissa-Alli. W äinö Aaltosen
museon edustalle siirrettiin sisäti­
loista
kolme W äinö
Aaltosen
eduskuntatalon
veistossarjaan
kuuluvaa pronssipatsasta.
MATKAILUOPPAAT
aloittavat
pohjoism aisen
kanssakäymisen
järjestäm ällä NORDKONTAKT 79
seminaarin
yhdessä
M atkailun
edistäm iskeskuksen kanssa huhti­
kuun 6 .- 7 . päivinä ja melkein sa­
m anaikaisesti International G ui­
des' Clubin vuosikonferenssi jär­
jestetään Turkuun. S illoin pohjois­
maisen
m atkailun
tulevaisuutta
pohditaan ja Turun kaupunki e sit­
täytyy mm . valtionarkeologi Carl
Jacob Gardbergin ja professori
Oscar Nikulan luennoilla.
KAIKKI tämä on om iaan vahvis­
tamaan kuvaa Turun kaupungista
kulttuurikaupunkina, eräänä poh­
joism aisen
kulttuurin
tärkeänä
kulmakivenä.
I...,II-1,2-3,4-5,6-7,8-9,10-11,12-13,14-15,16-17,18-19 22-23,24-25,26-27,28-29,30-31,32-33,34-35,36-37,38-39,40-41,...66